Jag har i två inlägg på min vanliga blogg kommenterat den pågående debatten om socialdemokratins EU-politik, inte minst med anledning av Vaxholmsdomen. Läs Vaxholmsdomen kräver omprövning av EU-fördraget och Eftergiven EU-politik.
Läs vad jag skrivit om Vaxholmskonflikten på bloggen Social Democracy.
EU uppvisar en kronisk oförmåga att hålla ordning på pengarna, och unionens revisorer vägrar godkänna unionens affärer för trettonde året i rad. De kritiserar hur unionen betalar ut pengar på i stort sett varje område. Läs mer hos BBC.
Frankrikes president Nicolas Sarkozy framträdde igår på ett slutet möte i EU-parlamentet och sade att:
”Frankrike var bara före alla andra länder i att rösta nej. Det skulle hända i alla medlemsstater om de hade en folkomröstning. Det finns en klyfta mellan folket och regeringarna.”
”En folkomröstning nu skulle ställa Europa inför fara. Det skulle inte bli något fördrag om vi hade en folkomröstning i Frankrike, som återigen skulle följas av en folkomröstning i Storbritannien.”
Maktfullkomlig cynism är bara förnamnet. Läs mer i Daily Telegraph.
Den nya EU-grundlagen är till 96 procent identisk med den grundlag holländarna och fransmännen röstade nej till i maj och juni 2005. Den stärker EU på en rad områden, vilket flyttar makten längre bort från folket. Folket måste få säga sitt om EU-grundlagen!
Socialdemokratiska EU-kritikers styrelse samlades den 21 oktober 2007 för att diskutera den nya EU-grundlagen. Följande uttalande antogs:
Ett förlorat tillfälle att reformera EU
Socialdemokratiska EU-kritiker har tidigare diskuterat den nya grundlagen och betonat vikten av att Sverige ställer tydliga krav i förhandlingarna. Särskilt har vi betonat dessa krav:
- Vi bör få inskrivet att Sverige har ett permanent undantag från kravet att gå med i EMU. Vi har haft en folkomröstning och dess resultat skall gälla.
- Vi bör skriva in att svensk arbetsrätt bestäms helt och hållet i Sverige.
- Vi bör skriva in att den svenska neutraliteten är okränkbar och att vi i dessa frågor inte underställs EU:s lagstiftning.
Regeringen Reinfeldt har inte gått med på något av dessa krav. I stället har statsministern uttalat att Sveriges linje är att ”stödja Tyskland”. Den nya EU-grundlagen är till 96 procent identisk med den grundlag fransmän och holländare tidigare röstat nej till. Den nya EU-grundlagen innebär ett förlorat tillfälle att reformera EU.
Socialdemokraterna måste gå i opposition också i EU-politiken
EU-politiken är ett av de områden där socialdemokratin tydligast går i otakt med folkopinionen. Alla de tre EU-parlamentsval som genomförts i Sverige har varit katastrofer för socialdemokratin med ett stöd under 30 procentsnivån. Om mindre än två år är det val igen, och om inte partiet klarar av att gå i tydlig opposition också i EU-politiken riskerar vi ett nytt valnederlag.
Det är hög tid att börja ompröva den politik som misslyckats. En bra början är att sluta upp bakom kravet på en folkomröstning om EU-grundlagen.
Låt folket säga sitt!
Socialdemokratiska EU-kritikerna beslutade på sitt möte att inleda en kampanj för att få till stånd en folkomröstning i frågan. Denna kampanj har som delmål att få det socialdemokratiska partiet att ta ställning för en folkomröstning.
Socialdemokratiska EU-kritiker är en förening för socialdemokratiska partimedlemmar som arbetar för att EU skall utvecklas till ett samarbete mellan självständiga stater, istället för som nu mot en överstatlig supermakt. För mer information, kontakta föreningens ordförande Sören Wibe på 070-511 93 90 eller se www.eukritiker.se
Generalsekreteraren för det franska socialistpartiet, Francois Hollande, menade igår i radio att ”logiken talar för en folkomröstning om det nya fördraget”. Debatten pågår för fullt i partiet enligt Le Figaro.
Hollande har rätt. Fransmännen gavs rätten att folkomrösta om den förra versionen av EU-konstitutionen. De röstade nej för att de tyckte att det var fel att en nyliberal text skulle vara överordnad den franska grundlagen. Det är en självklarhet att de ska få rösta om den nya versionen också. Speciellt som den nya texten till 96% är densamma som den gamla.
Socialdemokraterna är i opposition i Sverige precis som i Frankrike. Det är dags att vi är i opposition också i EU-politiken.
Fredrik Reinfeldt drack champagne i natt med de andra EU-ledarna. De hade just kommit överens om en ny grundlag för EU. Denna grundlag kommer vara överordnad vår egen grundlag.
I debatten försöker EU-ledarna ihärdigt att påskina att detta dokument skiljer sig stort från den förra EU-grundlagen. I själva verket är 96% av texten exakt densamma som den konstitution holländarna och fransmännen röstade nej till.
Irländarna ska få rösta om sin nya grundlag. I många andra länder pågår diskussionen för fullt. Reinfeldt vill inte låta folket säga sitt. Vad tycker vi socialdemokrater?
Roger Hällhag, som spelat och spelar en stor roll i utformandet av den socialdemokratiska utrikespolitiken, välkomnar idag mina och Anna Hedhs tankar om behovet av nytänkande i EU-politiken i en artikel i AiP. Efter att instämmande citera flera formuleringar i vår Tidenartikel skriver han bland annat:
Alla socialdemokrater bör vara EU-kritiker! En samhällskritisk rörelse ska vara i ständig opposition. Det bör gälla oavsett om vi har del av makten eller inte, men onekligen är det enklare när vi är i minoritet i Sverige och på EU-nivån. Vi slipper försvara kompromisser i komplicerade förhandlingar. Låt oss därför ta tillfället att finslipa våra förslag och visa vad vi vill.
Hällhag diskuterar även den fråga Kjell Johansson tagit upp i en mycket intressant med Jan Andersson i samma tidning – EU i relation till ett eventuellt framtida regeringssamarbete med v och mp. Artiklarna tycks dessvärre inte finnas på nätet, men Kjell Johansson menar att EU-valet kan vara en möjlighet för s, v och mp att gå i opposition mot högerdominansen i EU och desarmera EU-frågan som hinder för framtida regeringssamarbete.
I denna fråga skriver Hällhag att ”Olika inställning till EU duger inte längre som skäl att avstå från ett fungerande regeringsalternativ i Sverige”. Det är dags för ”respektfulla men tuffa sakförhandlingar”, där man respekterar att v och mp kräver EU-utträde men vill påverka EU-politiken på samma sätt som s kräver republik men samtidigt vill styra i monarkin.
Slutligen berör Hällhag frågan om folkomröstning, där han minst av allt svävar på målet. Han kritiserar att EU-kritiker ofta vill ”satsa allt krut på att folkomrösta så ofta som möjligt”. Samtidigt skriver han att ”nödbromsar behövs” och att de möjligen kan ”hjälpa en tillnyktring”.
Idag går norrmännen till kommunval. Det ser ut som att Arbeiderpartiet går mot en jordskredsseger i Trondheim, där den rödgröna koalition som nu också styr landet bildades inför 2003 års kommunval. Den norska regeringskoalitionen mellan Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet – ett japarti och två nejpartier – bygger på överenskommelsen att Norge inte ansöker om EU-medlemskap under perioden men inte heller lämnar EES som nejpartierna vill.
Som jag sade i ett anförande om Rödgrön allians? i fjol tror jag att formeln för ett samarbete här i Sverige tror jag är ett ja till fortsatt EU-medlemskap men ett nej till ökad överstatlighet. Jag tror också att demokratiskäl motiverar att vi liksom Irland och Danmark för in i vår grundlag att folket ska få säga till när makt överlämnas till EU.
Det är mycket positivt att Roger Hällhag faktiskt tagit till sig av vad jag och Anna skrivit, och skriver en konstruktiv och prövande artikel i stället för de magsura kommentarer som känns så 1994 som vi sett alldeles för mycket av. Hur går vi vidare?
Eric Sundström, alias Madam Marie, försöker vrida på argumenten i debatten om EU-förnyel(s)e i dagens Aktuellt i Politiken (artikeln finns ej på nätet). Han skriver om kraven på folkomröstning och undantag och skriver, lätt nedsättande, att ”Någon undrade om den viktigaste frågan för en arbetarrörelse i opposition är att gräva upp EU-skyttegravarna”. Med andra ord försöker han ställa min och Anna Hedhs första artikel mot vår andra artikel.
Jag försöker verkligen förstå vad Eric menar men jag går bet. Exakt vad är det han tycker att man ska göra om man tycker att vi behöver se över vår EU-politik? Är det inte just i opposition vi behöver tänka igenom ett och annat, och förutsättningslöst diskutera igenom hur vi bäst får genomslag för våra idéer? Är det inte just det idéerna om rådslag handlar om? Är det inte just det Mona Sahlin säger när hon pratar om att lyssna på partiets ”kärleksfulla kritiker”?
Att komma upp ur EU-skyttegravarna innebär inte att vi alla ska dansa efter samma pipa, tvärtom. Det innebär att vi måste börja lyssna på varandras bästa argument och komma ur föreställningen att man antingen måste svälja allt eller förkasta allt som kommer från EU. Det handlar om att förverkliga idén från 1994 års folkomröstning att vi är med för att påverka.
Vi måste hitta en gemensam hållning i ett parti som sargats av ständiga konflikter kring EU-frågor sedan början av 90-talet. Och vi måste konstatera att vi är i opposition i EU och att vi inte är tvungna att rusa till försvar för EU-institutionerna stup i kvarten. Vi löser absolut inte någonting med att försöka tiga ihjäl frågan och låtsas att den inte finns.
På annan plats i AiP citeras Per Wirtén ur senaste numret av Arena. Wirtén säger att ”Vänsterns uppdrag är fortfarande att politisera och demokratisera. Och det finns inte längre anledning att acceptera några förslag eller konstitutioner inre beslutats i öpen debatt eller demokratisk ordning. Den tiden är förbi”. Gräver Wirtén också upp skyttegravar?
Sundström upprepar också ett märkligt argument Jan Andersson försöker driva mot förslaget om att vi skulle utverka ett arbetsrättsligt undantag i EU-grundlagen. Jan Andersson menar att det skulle vara antifackligt att kräva att EU inte ska lägga sig i svenska kollektivavtal och konflikträtt. Mycket konstigt resonemang. Jag återkommer om detta senare.
Det är inte kontroversiellt att diskutera hur arbetarrörelsen ska förhålla sig till EU-grundlagen och att tycka att det är rimligt att folket får säga sitt i frågan. Det verkligt kontroversiella är att försöka kväva debatten genom att peka ut kärleksfulla kritiker som bråkmakare. Det må ha gått förr, men i dag är klimatet annorlunda i vårt parti. Låt oss se till att behålla det på det viset.
Den nedanstående Tidenartikeln följdes upp efter regeringskonferensen där en ny EU-grundlag sattes i sjön med en artikel på SVD:s Brännpunkt om att socialdemokratin inte får vara regeringens hejarklack i EU-frågor. Artikeln finns här. Slutklämmen är som följer:
EU-politiken kan inte undantas från socialdemokratins förnyelseprocess. Det är hög tid att börja ompröva den politik som misslyckats både med att försvara den svenska modellen från EU:s jurister och byråkrater och med att bygga upp ett folkligt förtroende för unionen.
Ett första steg i att få partiet att gå i takt med våra egna medlemmar och sympatisörer är att ställa krav på undantag och folkomröstning kring den ompaketerade EU-grundlagen.
EU-förnyel(s)e 